Tänker tillbaka, för bara några få månader sedan kunde jag känna mig så fruktansvärt less på allt kring hockey, men nu är allting plötsligt vänt på huvudet igen. Hockey är det som håller mig uppe, det som gör att jag klarar av den där konstiga tomheten jag känner inombords. 

Vi har 5 av 5 vinster och jag hoppas vi kan fortsätta segerrullen lika bra som ifjol, förutom att det inte tar stop någon gång i år. Ett SM-guld skulle kunna sätta en fin balans i mitt liv. 

Om Caj tillåter sig själv att leta efter livets mening kan väl jag tillåta mig själv att drömma om ett SM-guld där jag faktiskt får vara med och vaska champagnen för sedan att spela ett låtsas-VM med en utrustning som luktar seger och spya.

Till helgen är det inga matcher och även om jag älskar att spela hockey just nu så måste jag erkänna att jag längtar jättemycket till en helg utan prestationskrav. 

Om ungefär 2 timmar är vi hemma i Övik igen, det längtar jag också rätt mycket till.