Att vara hemma har nästan blivit som jag hade tänkt, allt förutom en förkylning och en utgång som uteblev. Nu är det dags att lämna neverland och ta steget in i verkligheten igen. Verkligeheten som i fil och flingor, svensk humor och billig snus. Inte behöver jag billig snus men min bror gör tydligen det, hockeygrabb som han är. Vad gör man inte för en bror med studentekonomi?

Jag ser faktiskt fram emot att åka tillbaka till Övik, även om det innebär en övertaggad Micke Nilsson, blue-line och en visselpipa. Så kär och galen i hockey är jag fortfarande. Tydligen.