Jag frågade mamma och pappa vad dom hade tänkt göra idag när vi inte hade någon match. Pappa sa att dom skulle ta det lugnt och andas, vilket jag tyckte lät väldigt bra. Det är nämligen ingenting annat att göra i den här staden.

Okej jag ljög. Det finnes ett stället där man kan äta mycket god mat! Därför passade det bra att vi gick till det enda stället och gjorde det enda man kan göra här. Äta! Osäker om någon i laget kommer ha en välfungerande mage i morgon.. Återstår att se.

Vi som fyller/har fyllt år under VMet fick en tårta idag. Vi fick också glass, jättegod jordgubbsylt, biff, blåmussla, scampi, vitlöksbröd och coca cola. Det var allt för gott.

Några av oss avslutade dagen med att se Hodejegerne på bigscreen, en film jag inte har sett tidigare. Den var ju hur bra som helst!!! Varför har ingen tvungit mig till att se den förut?!

Match i morgon, tagg tagg tagg.

Jag tänkte dedikera det här inlägget till Ida, eftersom att hon har skrivit så snällt om mig på sin blogg. Men.. Om hon verkligen menar det hon skriver på bloggen, varför fick jag då detta mailet idag?? Jag har haft twitter rätt så länge nu, så ser ingen bra ursäkt egentligen....

Till något helt annat, som kanske inte är lika viktigt: Vi vann idag mot Österrike 7-2. Jippi!

Efter 2 dygn i Lettland har man redan kommit in i VM-modus:

• Du vet inte villken dag det är
• Du är alltid hungrig även om man äter heela tiden
• Hotellrummet är redan ett stort kaos
• Du vill sova varje lediga minut
• Antingen besöker du toan hela tiden eller aldrig.
• En PN känns viktigare än läxor (så är det väl egentligen alltid..)

Idag spelar Modo sin kanske sista semifinal, och jag är faktiskt inte så nervös. Not yet..

Sen fyller Victoria Lövdal 17 år idag. Samma tjej är också min roomie. Jag tänkte jag skulle göra en lista åt er som sammanfattar hur det är att bo med Victoria L. Crosby.

• Hon pratar om Crosby hela tiden.
• Hon pratar om Sidney Crosby ofta.
• Hon pratar om Pittsburgh Penguins hela tiden.
• Hon pratar med sig själv om Penguins, särskilt Crosby.

Ni kanske tror jag överdriver. Det gör jag kanske också. Men jag har åtminstone lärt mer om Crosby dom två sista dagarna än vad jag har vetat om han i hela mitt liv.

Eftersom jag inte fick min vackra Nikon innan jag åkte varit lite negativ till att fota, men jag skal försöka att skärpa mig och ta tag i det.

Jannicke: Hva betyr utbildning på norsk?

Ingrid: hmm.. du vet, når du har gått ferdig skolen har du en.... ?

Jannicke: ..Utdanning?

Ingrid: Ja just det, precis!

Det er først når man får besøk av en ekte trønder at man innser hvor fatalt dårlig man har blitt i norsk. De andre norskene i Sverige er vel like forvirra som meg, så der finnes det ikke så mye hjelp å få.

Føler at det begynner å ta litt for mye på meg denne såkalte svensken. Det eneste som holder mitt morsmål i live er mine to brødre som for en hver pris skal rette mine alt for mange talefeil. Dog vet jeg ei om det er fordi de bryr seg eller fordi de elsker å mobbe meg...

Helgens oppsummering

• En veldig morsom fredag.
• En ikke så alt for koselig lørdag, men solfylt.
• En 2 timers istrening på søndag = sykt.

På fredag skulle jeg og pesä få kameraene våre, men det gjorde vi selvfølgelig ikke. Hvis de ikke ringer meg i morgen skal jeg ringe de. MÅ ha kameraet før VM. Dessuten vet jeg ikke om køllene kommer fram i tid. Klarer meg uten, men det er ikke det samme.

I går var det sykt fint "steke på verandan"-vær, hvilket jeg gjorde med selskap av P. Om det fortsetter slik kan det hende jeg ikke trenger å farge utveksten likevel. Selvfølgelig finnes det masse snø og is enda, jeg bor faktisk i Övik..

Ja akkurat, det glemte jeg å si!
Jannicke er kommet på besøk. Hun skal bli til fredag? når hun skal reise ned til Södertälje med DamJ og spille en cup-type-ting. Er fremdeles litt usikker på hva det er. Synes litt synd på Jannicke da hun idag fikk være med på vår 2 timers lange trening. Det er jo typiskt at man er på besøk når vi gjør noe helt utenom det vanlige.

Så... Hva har jeg glemt å si nå? JO! Det er akkurat 1 uke til vi spiller første kamp i VM. Gleder meg sykt, men samtidig som sommerfuglene kommer, følger det også med en stor j*vla klump i magen. Vil ikke dra fra laget når de skal spille SM. Et SM som hadde vært mitt første..

Det er nesten som om Trang Fødsel kjenner meg like godt som Ida P. Men bare nesten. Ikke alle vet hvilken rekkefølge jeg gnager bort negellakken fra fingrene (min rare uvane).

Men jo, på fredag skjer det. Kameraet kommer! Jippiiii! Vurderer sterkt å legge meg i dvale til da. Klarer å ikke  håndtere all spenning og forventning. Så fra og med fredag blir det nye bilder. Ikke youtube-filmer eller oldtidsbilder.

Pga vond hals står jeg over treninga ikveld, hvilket gir meg enda mer tid til å glede meg(!!!!!!!!!). Damn it.
Er i en såkalt safety first-fase hvor jeg ikke vil utfordre skjebnen på noen måte. Det er trots alt bare 7 dager til jeg reiser. Innser når jeg skriver det at det er alt for få dager igjen i forhold til hvor mye som skal gjøres innen jeg drar...

Pøh, så lenge jeg får kameraet og køllene mine løser resten seg!

Jag vet inte om det var Sasse som fick mig att tänka på det, men sedan hon (eller någon annan) nämnde det så har jag irriterat mig över alla som skriver Woop Woop. Särskilt då alla skriver olika. Whoop, whup, Voop, woop, osv osv. Det är nästan lika störande som att Torsten Flinck inte kan ta på sig skor eller borsta tänderna. Usch.

Och nu ska jag hem til det landet som röstade vidare Flinck til finalen i melodifestivalen. Jag ska rösta på Ulrik om et går att rösta från Norge därför att han är sötast och får mig att till känna mig ung igen.

I morgon åker jag, vet inte helt när och hur jag tar mig hem men det brukar lösa sig varje gång. Skönt har det iallafall varit att få se sin familj och att få allt man pekar på. Nu kommer jag med Freja Påskeegg till Övik och jag tänker såklart inte dela. Det är ju halva njutningen.

Jag lägger mig tidigt idag tror jag. Kommer inte kunda somna om jag får reda på att Ulrik<33333333 inte vann.

Hej hästen! gilla random bild

Det var ingen lett reise hjem. Det startet med en gang jeg satte foten utenfor døra. Da jeg var klar for avreise fra valla fikk jeg vente på taxien som kom 20 minutter for sent. Dvs 10 minutter før bussen gikk.

Jeg rakk heldigvis bussen, men var nødt til å få en opplæring av bussjåføren om hvor viktig det er å komme i tid osv osv.

Bussen kjørte fort og effektivt ned mot Sundsvall. Dvs han rørte nesten ikke bremsene, men når han først gjorde det var det bråstopp og full fart igjen.

Kom til Sundsvall i god tid og rakk å kjøpe meg en kopp kaffe. Da jeg fikk vite at det var 30 minutter forsinket fikk jeg slengt i meg en liten pizzaslice til og med. Men da det var slutt på kaffe og pizza sluttet morroa også. Toget kom seg ikke avgårde før 1 time etter planlagt avreise. Ikke nok med det, men da vi  var halvveis til Östersund var vi nødt til å bytte til buss fordi det var noe feil på togsporet...

Som alltid så var alle skikkelig stressa med å komme seg først på bussen, som om det ikke skulle være plass til alle.. Selv stilte jeg meg lengst bak og tok et bilde, hvilket ingen merkte bortsett fra mannen lengst til høyre. Heldigvis var han fult opptatt med å trenge seg inn på bussen, så jeg slapp å slette bildet.

Da vi endelig kom til Östersund, 1 t 40 min for sent, gikk de fleste av bussen og jeg fikk æren av å sitte lengst fram i 2.etasjen. Hadde en veldig fin utsikt mot stjernehimmelen (skyene forsvant etter hvert), samtidig som bussjåføren skrudde på radion så vi fikk følge den siste Elitserie-runden.

Klokka var 8 da jeg spiste en gammel croissant jeg hadde kjøpt for noen dager siden og aldri spist. Den var veldig god med tanke på at jeg ikke hadde spist noe annet enn frokost og en pizzaslice.

Når vi kryssa grensa gikk det ikke å høre på Elitserien lengre, så jeg fikk nyte min fantastiske musikk istedet. Jeg prøvde å sove men etter å ha drukket 0,7 l vann på under en time var det ikke så lett å slappe av. Heldigvis gikk det veldig fort i svingene så vi ble ikke mer enn 2 timer forsinket. Jippiiiii.....

Nå når jeg endelig er hjemme kan jeg nyte en deilig kopp kaffe sammens med bestefar.

Har sola i øynene og hele Öviks befolkning stråler av glede. Nå er det vinterferie, ENDELIG!

Siden vi ikke har trening idag har jeg fått tid til å syssle litt med ting jeg liker å gjöre istedet for lekser, feks gå gjennom gamle spotifylister. Har innsett at min musiksmak var like random da som nå. Jeg har også mekket litt på badekaret som jeg "ödela" i går... Nå er det hvertfall i orden igjen!

Nå skal jeg ta meg en kopp kaffe, sette meg på balkongen og leke pensjonist. Livet er så underbart!!

SO CLOSE 'TILL HOME!