Jag låtsas vara vuxen, och ibland kan jag faktiskt lura mig själv till att tro att det faktiskt är sant. Men sen innser jag att det absolut inte är så. Till exempel när jag springer upp för trappan bara för att det är roligt då det går fort. Eller att jag fortfarande önskar mig en häst även när jag inte kan någonting om det, men jag är säker på att det kommer gå bra så länge den är riktigt söt.

Jag vill förbli tonåring. Som vuxen tillkommer ordet "frihet", men det dom inte berättar är att ordet "ansvar" också följer med. Jag har känt på ansvar och det känns bara jobbigt. Dom säger att man borde tycka det är kul, men hur kul är det när man måste välja en framtid utan att veta någonting som helst om hur det kommer sluta.

Skönt är det att man ska gå ett extra år i gymnasiet. Jag hoppas att jag har hunnit lärt mig något mera när jag går ut gymnasiet. Så hoppas jag att HG93 kommer ha reunion. Oroar mig jämnt över hur det ska bli när alla förutom murrekatten åker härifrån.

Dom säger att våra bästa år är just nu när man upptäcker och lär sig nya saker varje dag. Jag vill upptäcka nya saker varje dag i resten av mitt liv, kan man det?